Här kommer en beskrivning av Sally, Kirsty och Katys föreläsning “Varför får vi inte drömma? Att skapa historier tillsammans”.
Sally, Kirsty och Katy sitter vid ett bord.
Sally och Kitty sitter i sina permobiler.
På golvet ligger deras assistanshundar.
Att skapa historier tillsammans om våra egna liv
Sally Whitney-Mitchell, Katy Evans och Kirsty Liddiard är alla med i projektet “Att leva livet fullt ut”. Det är ett projekt där unga personer med funktionsnedsättning skapar forskning tillsammans.
Projektet har utvecklat nya metoder för forskning som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva i forskningen. Denna typ av forskning kallas samskapande. Men projektet har utvecklat samskapandet till ett inkluderande samarbete som team. I forskningen använder de virtuell teknologi, alltså teknik som skapar verkliga miljöer med datorn. De använder också olika metoder för att berätta med ord och med konst på nya sätt.
Sally Whitney-Mitchell Sally Whitney-Mitchell är forskare. Hon är särskilt intresserad av hur funktionsnedsättning och assistanshundar påverkar en persons liv. I sin forskning använder Sally metoder där deltagare är med. Hon använder också virtuell teknologi. Sally arbetar från sitt hem som forskare i olika projekt vid flera olika universitet.
Katy Evans Katy Evans arbetar för flera olika funktionsrättsorganisationer i Storbritannien. Organisationerna kämpar för rätten att leva vanliga liv för personer med funktionsnedsättning och personer med psykisk ohälsa.
Katy var rådgivare till regeringen i Storbritannien år 2014 för att förbättra utbildning till personer med funktionsnedsättning. Hon har också arbetat för barns rättigheter.
Kirsty Liddiard Kirsti Liddiard är forskare vid institutionen för utbildningsvetenskap vid universitetet i Sheffield. Hon har skrivit boken “Funktionshindrade personers intima liv” på engelska. Hon har också varit med och skrivit en bok om barns rättigheter.
Här kommer en beskrivning av Kristín Björnsdottír och Ragnar Smárasons föreläsning “Inkluderande forskning har gjort oss till kollegor”
På fotot står Kristín till vänster.
Ragnar står i mitten och håller i ett pris som de har fått.
På fotot är också tre andra kollegor.
Alla är glada och vinkar mot kameran.
År 2015 började Kristín Björnsdottír och Ragnar Smárason att samarbeta i ett projekt om jämställdhet och personer som har svårt att lära sig saker.
Kristín Björnsdottír är professor vid Islands universitet i forskning om funktionshinder. Hon hade pengar för att starta ett nytt projekt. Ragnar Smárason blev anställd som ledare för projektet. I projektet har Kristín och Ragnar samarbetat med personer som har funktionsnedsättning.
I början av projektet tänkte de mycket på vem som var forskare utan funktionsnedsättning och vem som var en partner de samarbetade med som har funktionsnedsättning. Men efter en tid i projektet var alla bara kollegor. Det var också viktigt för forskningen. ”Vi kan nu ge bra råd till andra hur att göra forskningen inkluderande och vilka misstag man inte ska göra”, säger Kristín och Ragnar.
Här kommer en beskrivning av Anja Werners föreläsning “Kommunikation utan hinder: Döva och hörselskadade studenter och lärare på högskolan”.
Anja Werner
Anja Werner är forskare i historia vid Erfurts universitet i Tyskland. Hon har särskilt forskat om döva personers del i samhället och om deras erfarenheter.
Hon organiserar också ett nätverk för personer som studerar dövas historia i de länder som har tyska som språk.
Språk är hinder i utbildningar
Anja Werner har under sin forskning blivit intresserad av språk som hinder i utbildningar, speciellt för personer som har sensoriska funktionsnedsättningar, till exempel hörselskada eller dövhet.
Hon arbetar aktivt vid universitetet med att göra undervisning och forskning tillgänglig så att döva studenter och lärare kan delta.
Under våren 2021 skapade universitetet en arbetsgrupp vid historiska fakulteten med personer som kan höra och personer med hörselnedsättning. I gruppen finns både studenter och forskare med.
Arbetsgruppen hittar lösningar till hindren Arbetsgruppen har möten med jämna mellanrum. Vid mötena pratar gruppen om de hinder som finns och hur hindren kan tas bort.
Ett första steg är en kurs om vilka hinder en person med hörselnedsättning möter vid universitetet. Kursen börjar under våren 2022.
Universitetet kommer också att prova olika lösningar, till exempel direkt transkribering, alltså översättning. Transkriberingen kan vara automatisk med hjälp av program på dator eller av människor – teckentolkar.
Universitetet har också börjat använda datorprogrammet Etherpad på ett sätt som gör undervisningen mer tillgänglig för alla.
”Vi har upptäckt att om vi tar bort hinder som några få personer har då ökar kvaliteten i undervisningen för alla”, säger Anja Werner.
Nästa steg för universitetet är att utveckla workshops för andra universitet och företag om hur att arbeta med att ta bort hinder. En artikel kommer också att publiceras snart.
Forskning om funktionshinder i samarbete med personer med funktionsnedsättning
Nätverket KritFunk ordnade 12 maj 2022 en digital konferens om möjligheter och utmaningar med deltagarbaserad forskning. Deltagarbaserad betyder att personer med funktionsnedsättning är med i alla delar av forskningen, är också med i forskargruppen.
Fyra föreläsningar på konferensen
Konferensen hade fyra föreläsningar:
1 . Kommunikation utan hinder:
Döva och hörselskadade studenter
och lärare på högskolan.
Föreläsare: Anja Werner, Tyskland
2. Inkluderande forskning har gjort oss till kollegor.
Föreläsare: Kristín Björnsdottír och Ragnar Smáraso, Island.
3. Varför får vi inte drömma? – om att skapa historier tillsammans.
Föreläsare: Sally Whitney-Mitchell, Katy Evans och Kirsty Liddiard, Storbritannien
4. Att arbeta med andra, är det ett utbyte eller att utnyttja?
Föreläsare: Sarah Earle, Storbritannien
Efter föreläsningarna pratade svenska forskare och personer från funktionsrättsorganisationer om hur vi kan samarbeta mer i forskningen i Sverige.
Varför KritFunk ordnade konferensen
KritFunk ville att konferensen skulle öka kunskapen om olika metoder för att forska om funktionshinder.
Konferensen var för forskare, för personer från olika funktionsrättsorganisationer och för andra intresserade. Det var ett bra tillfälle för alla att prata med varandra, att berätta om erfarenheter och att få nya idéer. På så sätt kan samhället utvecklas på ett bättre sätt.
Rapporten Forskningen som haltar
Lars Lindberg har undersökt forskning om funktionshinder. Han upptäckte att forskningen har haft mycket lite kontakt med politiken och med samhället. Forskningen har varit isolerad.
I andra länder har det under lång tid varit självklart att personer med funktionsnedsättning aktivt ska vara med i alla delar av forskningen om funktionshinder. De ska vara med att bestämma syftet med forskningen och innehållet i forskningen.
Universitet i andra länder har utvecklat metoder för detta sätt att forska. Ett tydligt syfte med forskningen är att forskningen ska hjälpa till att ändra samhället så att det blir bättre för personer med funktionsnedsättning.
Funktionsrätt Sverige är också intresserade av detta. De har varit med i projekt som hette Från forskningsobjekt till medaktör.
Du kan läsa mer om Lars Lindbergs rapport Forskningen som haltar på internet: länk till rapporten (öppnas i ny flik).
Mer om rapporten Från forskningsobjekt till medaktör finns också på internet: Länk till rapporten (öppnas i ny flik).
Nätverket KritFunk
KritFunk är ett nätverk för studier och forskning om funktionshinder i Sverige. KritFunk är en förkortning av kritiska funktionshinderstudier.
Nätverket vill fortsätta utveckla metoder och teorier om forskningen om funktionshinder. Ett exempel är deltagarbaserad forskning. De får inspiration från de internationella Critical Disability Studies.
Nätverket har många kontakter med andra länder. De kunde därför bjuda in forskare från Island, Storbritannien och Tyskland till konferensen.
Lunds universitet, Stockholms universitet och Begripsam var med som arrangörer av konferensen.
Den 12:e maj 2022 anordnar nätverket KritFunk en digital konferens på temat Deltagarbaserad forskning om funktionshinder – möjligheter och utmaningar.
I rapporten ”Forskningen som haltar” (2016) undersökte Lars Lindberg svensk forskning om funktionshinder och konstaterade att den ofta befunnit sig i ett stuprör skilt från både politiken och civilsamhället (länk till rapporten, öppnas i ny flik). I kontrast till detta finns den internationella forskningstraditionen Disability Studies som utvecklades i nära kontakt med funktionshinderrörelser i 70-talets USA och Storbritannien. Centrala idéer och principer har därför funnits från början om ett aktivt deltagande för personer med funktionsnedsättning, inklusive i beslutsfattande kring forskningens syfte och innehåll. Sedan dess har teorier och metoder kring denna typ av inkluderande forskning vidareutvecklats runtom i världen. Ett uttalat syfte är att forskningen ska leda till verklig samhällsförändring för dem det berör. Även Handikappförbunden (numera kallat Funktionsrätt Sverige) har intresserat sig för frågorna i ett projekt som hette Från forskningsobjekt till medaktör, och som beskrivits i en publikation från 2011: Länk till rapporten (öppnas i ny flik).
Syftet med denna digitala konferens har därför två delar: 1. Att höja kunskapen om inkluderande forskningsmetoder inom funktionshinderområdet 2. Att främja idéutbyte mellan forskare och representanter för funktionssättsorganisationer.
Till konferensen välkomnar vi forskarvärlden, civilsamhället och andra intresserade i syfte att synliggöra funktionsrättsfrågor generellt och deltagarbaserad funktionshinderforskning specifikt. Vi hoppas därigenom kunna stärka relationen mellan forskning och rättighetsarbete, och verka för att nyttiggöra forskningen inom samhällsdebatt, politisk påverkan och verksamhetsutveckling – med hög relevans för de grupper av personer med funktionsnedsättning som forskningen berör.
Vi som arrangerar konferensen är KritFunk, svenska nätverket för kritiska funktionshinderstudier. Vi tillhör en ny generation forskare som huvudsakligen hämtar inspiration från och publicerar oss i den internationella forskningstraditionen Critical Disability Studies. Syftet med nätverket är att fungera som en plattform för att vidareutveckla metoder och teoretiska perspektiv, exempelvis gällande deltagarbaserad forskning.
Genom nätverkets internationella kontakter har vi kunnat bjuda in forskare från Storbritannien, Tyskland och Island, som har genomfört deltagarbaserade forskningsprojekt. Vi har även bjudit in representanter från svensk forskning och civilsamhälle till efterföljande panelsamtal.
Schema för dagen, som pågår mellan 9.15 och 16.00:
9.15–9.30: Intro och info (Talad svenska, skrivtolkning på svenska, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till engelska)
Tema 1: Otillgänglighet som hinder och möjliga strategier: exempel från samarbeten med Döva och personer med intellektuell funktionsnedsättning.
9.30–10.15: Föreläsning 1: Kommunikation utan hinder: Fallet med döva och hörselskadade studenter och lärare inom högskolan. (Talad engelska, engelsk skrivtolkning, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till svenska) Talare: Anja Werner, University of Erfurt, Tyskland. Blogginlägg med detaljerad information (öppnas i ny flik): Länk.
10.15–10.30: Paus
Föreläsning 2 (engelska): Att bli kollegor genom inkluderande forskning. (Talad engelska, engelsk skrivtolkning, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till svenska) Kristín Björnsdóttir & Ragnar Smárason, Islands universitet. Blogginlägg med detaljerad information (öppnas i ny flik): Länk.
11.15–11.30: Paus
Panelsamtal 1: Vad kan vi ta med oss från föreläsningarna till en svensk kontext? (Talad svenska, skrivtolkning på svenska, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till engelska) Deltagare: Emil Erdtman, doktorand på Certec (länk), Frida Ingha, styrelseledamot i STIL och funktionsrättsaktivist (länk), Aline Groth & Therese Wappsell, från projektet Relationer som funkar (länk).
12.00–13.00: Lunchpaus
Tema 2: Samverkan mellan forskning och funktionsrättsorganisationer: exempel från projekt om rätten till ett liv som andra
13.00–13.45: Föreläsning 3: Varför får vi inte drömma? Att samskapa historier om våra egna liv. (Talad engelska, engelsk skrivtolkning, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till svenska) Sally Whitney-Mitchell, Katy Evans och Kirsty Liddiard, Sheffields universitet och Changing Our Lives, Storbritannien. Blogginlägg med detaljerad information (öppnas i ny flik): Länk.
13.45–14.00: Paus
14.00–14.45: Föreläsning 4: Reflektioner kring att arbeta med andra: utbyte eller exploatering? (Talad engelska, engelsk skrivtolkning, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till svenska) Sarah Earle, The Open University, Storbritannien. Blogginlägg med detaljerad information (öppnas i ny flik): Länk.
14.45–15.00: Paus
15.00–15.30: Panelsamtal 2: Vad kan vi ta med oss från föreläsningarna till en svensk kontext? (Talad svenska, skrivtolkning på svenska, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till engelska) Deltagare: Hanna Bertilsdotter-Rosqvist, lektor vid Södertörns högskola (länk), representanter för Sex för alla-projektet, RFSU Malmö (länk), och Hanna Öfors, projektledare för Min sexualitet – min rätt, Funktionsrätt Sverige (länk).
15.30–16.00: Avslutning, övriga frågor (Talad svenska, skrivtolkning på svenska, svensk teckenspråkstolkning, simultantolkning till engelska)
Konferensen arrangeras i samarbete mellan Lunds och Stockholms universitet samt Begripsam (länk).
Tillgänglighet Digitalt deltagande via Zoom webinar Teckenspråkstolkning Skrivtolkning Språktolkning (från engelska till svenska)
Kommentarer